Januari är en blå månad.

Solen strålar och snön gnistrar. Det är vackert i fosterlandet.

Det blir något att minnas när vi svettas i sommarvärmen.

Januari är för det mesta, lång kall och väldigt mörk. 

Det gör gott att det kommer lite snö och att solen lyser från en klarblå himmel. 

Jag är så glad över att dagarna redan har blivit märkbart längre. 

Ljuset!

Det är det jag längtar efter.

Och värmen.

Inte den där svettiga värmen som gör en lat och loj.

Jag vill ha lagom värme som gör kroppen lite mer samarbetsvillig och lederna lite mindre motsträviga. Nu står solen lågt, strålarna är sneda och värmen obetydlig.

Men det blir bättre.

Varje dag orkar solskivan en bit högre upp på himlen. Varje dag har varenda liten solstråle mer värme i sig. Varje dag kommer vi lite närmare kortbyxvädret.

Det är bara en tidsfråga!

Gott att veta!

KraM.